Världens bästa Isabelle

Senaste inläggen

Av Isabelle Karlsson - 12 september 2014 12:44

ANNONS
Av Isabelle Karlsson - 4 september 2014 15:37

What i do when i have nothing to do heh

ANNONS
Av Isabelle Karlsson - 8 maj 2014 11:59

Fyllde i med lite färg.
Den 26 fortsätter vi!

Av Isabelle Karlsson - 21 april 2014 16:24

Allting rör sig så fort.
Behöver lite slowmotion för att hinna med.
Jag fattar ingenting.
Vad händer?
Kommer jag explodera?
Eller har jag redan gjort det?
Känns som om mitt psyke har blivit drogat. Jag släpas med på vad som förväntas hända och jag är i trans och hänger bara med.
Fumlar med längs sidan och förstår ingenting.
Vad händer? Vad hände? Vad kommer hända?
Behöver man veta?
Jag är så stressad. Jag måste hinna andas.
Jag förstår verkligen ingenting.
Det kanske blir bra.
Men det vet man ju aldrig.
Någon gång blir jag bra.
Någon gång ska jag må bra, igen.
Bergodalbana indeed.
Uppers downers screamers laughers.
Vem behöver sånt när man är ett känslomässigt vrak?
Naked and exposed.
Precis det ni vill höra, hon mår dåligt.
Vältra er.

Ja naken och exponerad för världen.
Vidrigt.

Av Isabelle Karlsson - 16 april 2014 15:49

Jag sprängs.
Jag behöver motivation.
Jag behöver tid.
Jag behöver andas.
Jag behöver tänka.

Jag vet ingenting.

Tack.

Av Isabelle Karlsson - 13 april 2014 08:42

Asså vad är grejen?
Kan inte bara företag anställa mer människor? Jag har ju skickat dit alla och bara en fick jobb!
Och att jag jobbar minst 200tim i månaden det är det då ingen som bryr sig om .
Jag orkar inte må bra mer.
Jag ställde upp för alla både på jobbet och privat.
Jag är sjuk nu. Vem fasen ställer upp?
Nu är jag bara bitter, klart jag hade fåtalet vänner som finns här.
Men jag hatar människor som bara vill suga åt sig all ens energi så dom mår bra och sen hörs man inte förens dom behöver må bra igen.

It's okey to not be okey.

Det är inte ofta jag mår dåligt varken psykiskt eller fysiskt.
Men nu ligger jag här med feber och ångest.
Den där väggen alla pratar om?
Tror jag håller med om att det är ett stup, men när man en gång fallit handlöst ner så känner man igen mönstret och beteendet.
Förra gångerna vände jag upp och ner och ut å in på hela mitt liv.
Men det kan man ju inte alltid göra.
Man får ju nöja sig någonstans.
Utan att vilja slå idioter i ansiktet.

Alla andra är ju sjuka, i fredags fick jag mer ångest för inte en enda jävel kunde jobba åt mig när jag hade 40graders feber å spydde.
Jag åkte nästan till jobbet men en kär vän sa till mig att jag fanimej skulle stanna hemma. Tack för att du sa det.
Jag hade antagligen dött på jobbet.
"Ingen kommer tacka dej för att du jobbar dej sjuk"
Ne vad fasen får man ut? Lön?
Är den verkligen värd det? Pyttsan.

Jag hade behövt bli frisk, ha sommar, jordgubbsbubbelvin, såpbubblor, linne O shorts, festival, dagsfylla, bada i sjön och havet, virvla runt, kramas med vänner, sova under stjärnorna, glittra, skrika rätt ut, färga håret i alla möjliga färger, tatuera mig, bli älskad, cykla barfota, ramla och skrapa upp mina knän, känna att jag lever.. LEVA!

jag kvävs lite av mitt egna liv.
Jag litar inte på någon.
Alla snackar skit och tänker på sig själva.
Jag är själv i min lägenhet. Åker till jobbet.
Hem.
Är själv i min lägenhet. Åker till jobbet.
Hem.

Jag borde virvla iväg till Norge och kramas med de bästa vännerna.
Dom fina underbara.
Ingen som dömmer en där inte!

Behöver en boxningssäck och gråta en skvätt.
Jag vill verkligen inte prata med folk om mina problem. Hur får man då hjälp?
Alla andra mår dåligt, jag har inte tid med att jag ska må dåligt nu.
Alla andra behöver hjälp och dom har inte tid med att jag ska må dåligt.
Vilket virrvarr.. Jag önskar jag va barn igen. Spela fotboll på rasterna å klaga på lektioner som var så jobbiga å tråkiga.
Om man bara visste då vad man vet nu.
Så lätt att vara efterklok.
Herregud.

Igår sminkade jag över mitt sjukface för jag orkade inte se mig själv mer.


Brutus älskar mig så länge han får mat, vatten, godis, gå på promenad, gosa och busa.
Tänk om livet hade vart så enkelt.
Jag älskar dej med skrutthunden och du behöver inte göra någonting för mig ?

Av Isabelle Karlsson - 6 april 2014 17:25

Mycket funderingar nu för tiden.
Alldeles för mycket att göra, alldeles för stressigt och saker som måste göras.
Jag hinner ingenting, kommer inte ihåg någonting.
Som om man samlat ihop hela mig i en glaskula och sedan kastat den i marken, tusen bitar överallt och där i mitten står jag.
Måste samla ihop allt, tankar, saker, planer, jobb, vänner, privatliv, familj, hälsa och hjärtat, puls i 1000/min.
Och folk har börjat säga att istället för att det är en vägg så är det ett stup, jag förstår dom.
Men jag faller inte, jag dras ner samtidigt som jag för mitt liv försöker klättra upp.
Paranoid dessutom. Vem fasen är jag?
Nu måste jag fortsätta jobba.
Men så här är det, det är så det känns.
Lika bra att le, då ser man iaf bättre ut.
Välkomna in i mitt huvud.

[Bild]

Att shoppa slut alla pengar och att tatuera mig gör mig glad.
Och mina vänner. Dom som jag har kvar.
Tack för att ni finns och står ut med mig!

Presentation


Isabellen

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2014
>>>

Kategorier

Bilddagboken

 

Jag har även en bilddagbok som man borde kolla in.

nikotindamen.bilddagboken.se/

Följ bloggen

Följ Världens bästa Isabelle med Blogkeen
Följ Världens bästa Isabelle med Bloglovin'

Något du undrar kanske?

23 besvarade frågor

sök


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se