Just idag, den här dagen, var jag förbannat duktig.

Jag jobbade 7-17, hämtade träningskläder, körde till mamma och pappa, sprang(intervall)  5.23km.

Städade golven hemma hos dom sen hem till mig med Tyson. 

Borde få en belöning för att palla fortsätta såhär, både fysiskt och psykiskt.

Fysiskt bra går uppåt, psykiskt vet jag faktiskt inte, mest förvirrad och vet inte vad jag vill.

Jag vet alltid vad jag vill. Jag är kräsen och skiter i det jag inte bryr mig om. 

Men nehe du tack du, inte nu. vad hände?

varför kan jag inte bara fortsätta som alltid, det brukar gå så mycket bättre då.

jag känner mig så osäker, osäker på mig själv och alla andra, jag litar inte på någon.

Det finns ingen grund till varför man skulle kunna lita på människor heller.

AAAAAHHH uhu.. Vad väntar jag på? Vad väntar vi på? Vad väntar du på?

"längtar efter något som kan rädda mig"

Det kommer ingen och räddar någon! Vi får klara oss själva, föralltid.

Vi får bara lite hjälp på traven ibland.

Ibland har jag lust att säga upp mig ifrån mitt liv och starta nytt någon helt annanstans.

Bara för att slippa allt som alltid varit, samma intriger och samma visor hela tiden.

Jag vill inte ägna tid att tänka på folk som inte ägnar tankar åt mig. 

det finns ju ingen anledning, varför ska jag kämpa för mitt liv. 

"Du har orden som tömmer mig, du har makten att bränna mig"

Jag känner mig helt tom, vänd ut-å-in-på, utskakad.

Jag behöver motivation! Jag behöver ljus, något som visar att allt faktiskt går framåt.

Det är bara till att le och fortsätta springa, någon gång kommer vekligheten ikapp och då måste något göras.

Jag jobbar, jobbar, jobbar... hur länge ska jag springa i det hjulet?
När ska jag göra vad jag vill med livet, vad är det jag vill?

Ibland känner jag att vissa saker hade kunnat göras så mycket lättare, jag vet lättare sätt.

Men jag tror inte det kommer bli bra. Vad kommer bli bra?

Vad har vi att förlora egentligen? Vi kan bara vinna nu!

vad som än händer tänker jag bli fit, jag ska bli så förbannat snygg, för att orka allt. 

vad som än händer är det bäst att se bäst ut, då är iaf jag nöjd med mig själv.

Så mycket skitsnack, varför tror man på allt? Mindfuck hela tiden.

Jag ska bli nöjd. Jag ska ta mig framåt. Jag ska göra det jag vill. Jag ska följa mitt hjärta.

Jag ska lyssna på min magkänsla. Jag ska fortsätta.

Folk tar åt sig för mycket, ta det med en nypa salt för guds skull. Ingen kommer dö.

Livet forstätter, och så mycket mer händer inte tyvärr.

Jag är APA-trött på.. Jadu, vad är jag inte trött på?

jag behöver:
Kärlek, ärlighet, känslor, såpbubblor, sol, sushi, pepping, motivation, tatueringar, pengar, tid, kramar, folk som vill ägna tid för att höras och träffas, kolla på bio och äta bio popcorn, bada, TOTAL_MAKEOVER.

The f. end

jag saknar det som inte finns och sprider ut mig själv i vinden
bara du kan bära det som gör så ont i mina ögon.

vi har något stort på gång, så länge ingen bryr sig om vilka höjder vi kan nå
på vilken sida som vi står.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

What i do when i have nothing to do heh

Fyllde i med lite färg. Den 26 fortsätter vi!

Allting rör sig så fort. Behöver lite slowmotion för att hinna med. Jag fattar ingenting. Vad händer? Kommer jag explodera? Eller har jag redan gjort det? Känns som om mitt psyke har blivit drogat. Jag släpas med på vad som förväntas hända ...